lördag 24 september 2011

We're just spinning around, and around, and around.

Det är rätt mysigt att gå till jobbet.
När jag slutar jobba om kvällarna ser jag fram emot min resa hem. Jag tycker om att åka buss och tunnelbana. Så länge det inte är äckelvarmt och alldeles för mycket folk som alla står alldeles för nära och andas lite för tydligt. När jag kliver av bussen och sätter nyckeln i dörren vet jag att där inne, uppe i köket, sitter ett gäng underbara flatmates. Och jag vet att kvällen kommer sluta någon gång in på småtimmarna. Och det är också det som är det fina. Det är det jag gillar. Jag älskar gemenskapen, att bara vara. Att inte göra någonting, men att göra det tillsammans.

I går stekte Nicolas pannkakor till alla. Till pannkakorna fick vi argentinsk toffie. Oj, vad gott det var! I dag har vi tjejer stått och skakat rumpan och dansat allmänt snyggt tillsammans. I köket.

För det allra mesta känns livet himla bra och jag är så himla nöjd med tillvaron. 

1 kommentar:

  1. Vad mysigt det låter! :)
    Och jag håller med om att det är ganska trevligt att åka buss/tunnelbana, speciellt tidigt på morgonen när man är trött är det skönt att bara sitta länge och inte göra någonting.

    SvaraRadera