Har klippt mig och skaffat mig ett jobb. Typ.

Before

After

nej.

Jag. Vill. Inte.

Inte idag.

Det där som snurrar i min skalle, det där som ekar av tystnad.

Det är så mycket som snurrar runt i min lilla skalle just i detta nu. Så mycket funderingar om ditten och datten. Fram och tillbaka. En del som känns så långt borta. Så mycket jag är nöjd med, och så mycket jag är missnöjd med. Så mycket jag vill ändra. Så mycket som fungerar och så mycket som inte fungerar alls. För mig, och för andra.

Vill bara skriva, rita, måla, sticka, klippa, klistra. Vara kreativ.

Men jag hinner inte. Jag orkar inte. Jag har ingen inspiration.

Det är på gång. Måste bara hålla ut lite till. Snart så.

Helt osammanhängande inlägg. Men det är så det är i min lilla skalle för tillfället också. Så det känns ju logiskt. Det är som en tystnad som bara skriker och skriker och blir hes av allt skrikande. Den vill ju så himla gärna få fram sitt budskap. Men ingen hör. Det bara ekar av total tystnad.

Jag väljer alltid den svåraste vägen.

Sitter här, i min säng, och förtränger morgondagen. Sitter uppe lite för sent, trots att jag vet att jag borde sova. Trots att jag vet att jag börjar tidigt i morgon. Trots att jag är hemma, och inte på landet. Precis som så många gånger förut.

Jag vill inte jobba i morgon. Men det är mest för att jag känner hur trött jag är i ögonen. För att jag känner att jag inte fixat klart. Sånt liksom stressar mig. Jag gillar mitt jobb just nu. Så det är verkligen inte det. Mitt jobb har nästan aldrig varit finare. Men kanske känns det just så här fint bara för att jag vet att det bara är några veckor kvar nu. För att jag vet att sommaren snart är slut och förändringar väntar.  Kanske passar jag på att njuta av att vara en av "de gamla", en av de som vet. Som kan. Kanske passar jag på, medan jag fortfarande har möjligheten.

Om några vekor är det jag som är "hon den där nya tjejen". Riskerar tillochmed att bli "hon, Stockholmstjejen". Hoppas bara inte de tycker att jag är dryg för det. Att de tror en massa utan att veta. Bara börjar tycka en massa innan de har tagit reda på fakta. Men det tror jag inte. Allt kommer bli så himla fint. Så himla bra. Och så himla jag. 

För oavsett hur det blir, eller vad det blir, kommer det bli på mitt sätt. Är jag inte nöjd med hur stigen ringlar sig, hur vardagen ter sig, då väljer jag helt enkelt bara en annan stig. Viker av. Tar en större väg. Tar en ringligare väg. Och så ut på motorvägen. Men aldrig kommer jag titta i backspegeln, ångra mig, göra en U-sväng och köra hela vägen tillbaka igen. Aldrig.

I stället ska jag ta lärdom av allt jag stöter på under resans gång, jag ska samla alla vackra små minnen i fickan och bara njuta av att ha dem där, vilandes. Jag ska bli vis(-are) och blicka framåt, men titta tillbaka på de där fina små minnena. Ibland ska jag kasta mig ut för galet branta stup. Bara för att möjligheten finns. Men ibland kommer jag också välja de lätta, lite mindre branta stupen. Lite mindre farliga. De där som ger lite mindre erfarenhet och lärdom. De där som mest bara finns där för kontrasternas skull. 

Jag kommer säkerligen stöta på, och kliva på, några minor under den tiden som så småningom kommer ha passerat. Varje mina jag kliver på ska jag, varsamt, samla ihop alla delar av och, tillsammans med några nya små bitar, skapa något vackrare, något mindre farligt. Och framförallt, något mindre smärtsamt. Varje ensam liten del ska plockas ihop med stor kärlek.

För vi sjunger av hjärtans lust

För precis en vecka sedan körde jag och Frasse en heldag på Skansen.

Vi tittade på djur.

Vi såg lite djur.

Vi åt lyxmackor med skagen och gravad lax på med fin utsikt till.

Det var gott.

Och fint.

Det var väldigt varmt.

Vi såg flera djur.

Vissa mer exotiska än andra.

Vi gick på allsång.

Dead by April var där.

Måns var där.

Malin och Frasse var där.

Jag och Malin var där.

Erik Hassle var där.

Och Basshunter var där.

Det var fint.

Sen vandrade vi hem i den vackra Stockholmskvällen. 

I dag kör vi igen! Heja allsång! Jag, Malin, Sofia och Jossan. Det blir fint som sjutton. Tredje gången i år. Heja! Jag älskar allsång. Ha en fortsatt fin dag och kväll.

du är snart där.

Råkade fastna. Läsa en massa jag inte ville. En massa jag önskar att jag aldrig läst. En massa jag önskar inte existerade. Blir mörkrädd. Chockad. Stirrig. Jag visste ju att det var illa, riktigt illa emellanåt. Men inte så illa. Blir ledsen. Det är inte rättvist. Hjärtat värker.


Fortsätt när mörkret kommer och allt gör ont
Fortsätt som ett höstlöv i vårens första flod
Som ett hjärta som vägrar sluta slå
När varje bön gått åt, fortsätt

En liten flicka på 19 somrar.

Alltså, jag vet. Jag är verkligen dålig. Ni förtjänar så mycket mer uppmärksamhet och kärlek än så här. Jag ska ta tag i det. Men så länge får ni nöja er med lite bilder från kvällen som har spenderas hos Malin ute i Koppis med födelsedagskalas. Min dag började bra med brunch med Lovisa, fortsatte dåligt och jag blev på superdåligt humör, men räddades av en fantastiskt fin kväll. Over all, en fin dag. 

Birthdaykid

Till London har sommaren kommit. Resan från Sydafrika gick helt enligt planerna, utan förseningar. När jag kom hit kom Laurea och mötte mig vid tuben och så gick vi hem till dem och lämnade grejer, bytte om och gjorde oss klara för Michelle's födelsedagsfirande. Det blev en trevlig och rolig kväll.

I går var det dags för nästa födelsedagsbarn, min lilla Laurie. Dagen skulle firas med picknick i mitt älskade Hamstead Heath, med hattema. Det var massor med folk där uppe på toppen, alla var så lyckliga. Det var så sjukt härlig stämning! Även vi blev ett riktigt härligt gäng och gick inte från parken förns klockan hade passerat åtta på kvällen. Då fortsatte vi hem till en utav Laurea's vänner och hängde där ett tag tills vi gick vidare allihopa till en annan av Laurea's vänner, där vi även blev kvar över natten. Sjukt härlig dag, kväll, natt!!


Nu ska vi snart tralla iväg till en annan park där dagen ska spenderas och sen i kväll ska jag träffa Martin och gå på bio. Det blir fint det!

Jag och min safarihatt

Gissa bajset!

The South African Adveture

Det är tisdag och dag nummer 9 på mitt fantastiska sydafrikanska äventyr. Om två dagar lämnar jag Afrika för London, och så småningom Sverige. I dag är det Malins födelsedag, vilket har firats med uppvaknande på ett Guest house med lite högre standard än alla hostel vi bott på, och så klart tårta till frukost!

Efter ett gäng rejäla förseningar, en övernattning på hotell i Etiopien (jag fick i alla fall en till stämpel i passet!) och mycket strul med biljetter och bussar som slutat gå, var jag äntligen (två dygn efter avfärd och ett helt dygn försenat) framme i Kapstaden. Där mötte jag upp Malin och Josephine. Äntligen återförenade! Vi tog oss till Hostelet de bodde på för natten och jag fick äntligen byta kläder (efter två dygn i samma!) och duscha. Jag blev människa igen. Sedan ägnades självklart hela kvällen åt att uppdatera varandra på livet, vi hade en hel del att prata om!

Vi spenderade sedan fyra härliga och händelserika dagar i Kapstaden med bergsklättring, besök i Kåkstäderna (bara ca 15 minuter från storstaden och stora villor - Kontraster!), alla turistfällor man kan tänka sig (nästan i alla fall!), stötte på läskiga djur (babianer är jävligt obehagliga när de blir för närgångna!) och njöt av fantastiska vyer i både dagsljus och med solnedgången som bakgrund!

Efter Kapstaden tog vi vårt pick och pack och begav oss vidare mot Johannesburg, för att sedan fortsätta mot Krugerparken. Fyra dagars safari, The Big Five och en fantastiskt underbar guide som kommer finnas kvar i vårt minne bra länge efter den här resan!

Igår var vi åter tillbaka i Joburg och hamnade på ett Guest House med en standard över det vanliga. Vi hade både garderob (som vi visserligen inte använde), egen toalett med badkar och ett eget litet vardagsrum. Helt fantastiskt bra! Kvällen till ära gick vi ut och drack lite drinkar för att skåla in Malins 20-årsdag redan vid tolvslaget. Sen blev det efterfest i rastamössor och solglasögon långt in på morgonkvisten!

Afrika alltså! Jag är fast igen, ännu mer än jag var innan!
När jag är hemma i Sverige igen börjar planeringen för nästa stora Afrikaäventyr. Men först ska vi njuta av de sista dagarna här.

Let this fantastic journey begin!

Nu laddar de sista låtarna till MP3:n och det är bara lite papper som ska skrivas ut. 

Sen så, sen kör vi! 

I'm ready for Africa, let this fantastic journey begin!!

King of Africa

Försöker finna styrka till att packa. Går väl lite sådär. Försöker komma på hur jag ska packa, och vad för sorts kläder jag ska ta med mig. Ska jag tänka sommar, vår eller något mitt emellan? Vad jag har förstått det som så är det just nu inte den varmaste perioden i Sydafrika. Det ska visst vara någon form utav vinter där borta. Runt 20 grader har jag läst mig till på lite olika ställen. Men är det inte typ 20 grader här hemma just nu?? Och inte går vi runt med shorts.. Inte varje dag i alla fall... eller...? Kanske är det som våren här hemma?? Det är liksom det där som är så himla knepigt. Tar man med sig långbyxor då eller?? Eller shorts? Kanske borde ta båda.. Borde man ta med sig strumpbyxor om man ska ta med klänning? Ska ju dessutom till London sen.. men där verkar det typ samma väder, så det varken försvårar väl eller förenklar egentligen.

Ja, ni förstår ju, jag har en hel del bekymmer med den här packningen... Men vi ska nog kunna lösa det här, förr eller senare liksom.

Medan jag väntar på att styrkan ska komma till mig taggar jag lite med den här gamla godingen;

Packångest

Att packa är lite som att städa, man vet liksom inte alls var man ska börja. Båda delarna är lite lätt ångestframkallande, trots att man vet att det nästan alltid kommer något bra med det. Man behöver liksom känna lite press för att sätta igång. Men på fredag drar jag, och jäklar vad fantastiskt det kommer bli!!


Ska nog sova nu iaf... och gå upp tidigt i morgon (som jag alltid säger, men sällan lyckas med......) 


Tjing,

If you don't give up, you can't fail!

It's getting closer

Sydafrika närmar sig med stormsteg. I dag har jag varit och tagit den tredje sprutan mot Hepatit A+B (hade de två andra från min Ghana-resa för två år sedan). Så nu ska jag ha ett bra skydd i 25 år. Fantastiskt! Det blev även lite malariaprofylax eftersom att vi ska till Krugerparken på Safari i tre dagar. Bo i tält och grejer. Kommer bli fett!

Har suttit och planerat resan lite mer med mina två brudar över facebook-chatten, bokat hostel för första natten och lite sådant. Det är nära nu! 

Sen har jag köpt lite solkräm och sådant. Börjat fundera en jäkla massa på packning, och försökt få någon ordning på mitt rum för att ens kunna tänka klart. I morgon blir det till att börja med packningen ordentligt. Blir nog lite övningskörning på kvällen också. Och så ska jag försöka ta mig ut och springa en runda också (ska trots allt springa vårruset typ dagen efter att jag kommer hem!). Och så lite teoriplugg på det. Med andra ord är det bäst att jag sover nu. 


Sitter just nu på golvet i mitt rum, lyssnar på Håkan Hellström, surfar runt på olika sidor om Sydafrika och dricker te. Inte dåligt alls. Men nu måste jag nog sova... det är ju snart morgon.

the soundtrack of the day

Underbart härlig. Kan inte sluta älska detta. Njut.

Feist med låten Graveyard

Fortsatte att älska livet och livet fortsatte att älska mig.

Jaha, då var man plötsligt 21 bast då. Det är inte dumt att bli äldre faktiskt. Inte alls. Mest bara fint. Varje år har liksom sin charm. Och vad har vi då lärt oss sedan vi fyllde år senast? På det här senaste året.. Hur var det egentligen att vara 20? Ja, det blev ju ingen större chock, det där med att handla på systemet var ju liksom ingen big deal. Överskattat. En annan hade ju tänkt ett steg längre och flyttat till London. Det är så mycket enklare att få tag på alkohol där, och man behöver ju bara vara 18. Skaffade mig nya erfarenheter på kuppen, bodde nästan ett år utan päronen och samlade på mig ett helt gäng nya, fina vänner på fickan. Vaknade varje dag och kände "fan vad livet är fint", kände att vara 20 var inte så dumt. Inte alls faktiskt. Älskade livet. Tog farväl av London, för en stund i alla fall, och flyttade hem till Svea igen. Fortsatte att älska livet och livet fortsatte att älska mig. Har samlat på mig en hel hög med nya härliga erfarenheter och vänner för livet. Haft härliga kvällar med nära och kära, bara njutit av livet och allt det goda det har att erbjuda. Njutit av att jag är jag och hur förbannat jävla bra det faktiskt är! Och så sitter man plötsligt här. Ett år äldre, ett år visare och ett år närmare pension. Och, bäst av allt, 21 år gammal. Om en vecka bär det av till Sydafrika för att träffa två av världens absolut finaste brudar. Och så lite London på det. Så klart. Och sen en hel härlig sommar, en hel härlig höst och en fantastisk vinter och vår att se fram emot. Ett helt år med nya härliga möjligheter som bara ligger där och väntar. Livet alltså, det är inte klokt vad det är fint!

Bilden har jag lånat från underbaraste Spell and the Gypsy.
Fantastisk inspirationskälla!!

Gillinge i morgon!

I dag har jag träffat Krizty igen, för första gången i Sverige. Märkligt det där på något sätt. Vi lärde ju känna varandra i London, och nu har vi båda flyttat hem igen. Hur som helst hade vi en fantastisk dag i vårsolen!

Älskade Stockholm!!

I morgon ska jag iväg och köra gillinge, halkan för körkortet. Vilken grej va!