I just wanna be a punk rocker

För övrigt så har jag ju inte berättat hur det gick på intervjun jag var på i lördags. Det gick i alla fall bra, tror jag. Vet inte så noga egentligen, tyckte hon var lite speciellt. Svår att greppa. Men jag fick i alla fall komma och provjobba några timmar igår och jag kände mig ganska jätteobekväm. Vet inte om det berodde på människorna eller att det var så mycket nytt, eller en kombination utav båda två. Hur som helst berättade hon att de hade fler som skulle komma och provjobba och att hon skulle höra av sig om jag blev aktuell för tjänsten. Vet inte om det var positivt eller negativt. Hon var som sagt svår att läsa av. Jag hoppas dock på att få gå på en annan intervju i morgon och hoppas på bättre feeling där. Jag har mailat Alan om mina önskemål, så får vi se vad som händer. Samtidigt, får jag jobbet på det här stället så kanske jag tar det, jag behöver ju ett jobb och känslan kan säkert bli bättre med tiden. Men det vore ju fint om man kände sig lite bekväm från början också.

I kväll ska jag åka och titta på ett rum i en lägenhet också, dock har jag kommit fram till att det nog är för dyrt för mig, men jag ska åka dit och titta i alla fall. Jag kanske inte ens gillar det, då är ju det problemet löst (eller också älskar jag det och så blir problemet ännu större).

Sa jag föresten att livet känns himla bra?

Update: Har fått svar från Alan som skriver don’t worry im glad you are honest with me. Ja, de säger ju det, att ärlighet varar längst.