I en annan del av Köping (eller London)

Nu sitter jag här, första morgonen i ett nytt hem. Det känns lite som att jag precis har flyttat hemifrån för första gången igen, fast jag aldrig har gjort det en första gång. Jag är nu bosatt i norra London, i närheten av Kilburn. Jag har gått emot ungefär alla mina principer. Jag delar rum med en australiensk kille vid namn Julian. Japp, så Julia och Julian delar rum. Fantastiskt haa!? Det bor två andra svenska tjejer här också (hallå, vad hände med att jag inte ville bo med några svenskar!?), och så är det en kille från Sydafrika också. Alla är i 20-årsåldern. Huset är tre våningar (första våningen är dock bara hall), ett hyfsat stort kök och ett tak som man kan sitta på när solen skiner. Allt är helt nytt (plasten var till och med kvar på min säng)! Trots svenskar är jag nöjd. Jag ska bo här i tre månader till att börja med, sen får vi se. Det kommer två tjejer till, den ena flyttar in i slutet av sommarn och den andra skulle väl komma snart, förstod inte riktigt när. Ingen av dessa två tjejer är svenskar i alla fall, så det blir nog bra trots allt. Dessutom pratar vi engelska så länge det inte bara är vi svenskar. Så det är helt okej.

Just nu sitter jag ensam (alla andra sover fortfarande) uppe i mitt nya kök och ska snart åka ut till Barking igen och hämta ett sista lass med grejer. Jag har ont i hela kroppen för att jag släpade allt igår (och ändå fick jag inte med mig allt). Att släpa tunga resväskor på tunnelbanor och bussar är ingen höjdare, det är trappor överallt och det är inte alltid det finns hiss. I Barking tittade alla bara på mig när jag kånkade ner mina jätteväskor för två trappor, men sen gick de bättre och folk var så himla vänliga och hjälpte till.

Skön frilla jag har!