Jag vet inte när jag skrev ett vettigt inlägg senast, men det var längesen och det har hänt massor sedan dess. Det vet jag i alla fall. Bland annat har vi varit i Cambridge (vilket i och för sig är några helger sedan, men tror inte jag sa det) och jag är kär i det stället. Jag har bilder därifrån också. Men vi tar det i ett annat inlägg. Victor, som jag nog får säga var min bästa vän här borta, har åkt hem till Spanien igen. Vilket jag sörjer enormt. Nu tar franska maffian över och jag blir så utanför, bara för att jag inte pratar franska, vilket de gör, trots att vi är i England, för att lära oss engelska och prata engelska. Jag blir utanför, för att jag pratar engelska. Ironiskt, jag vet. Jag har fyllt år och firat det med franska, samt spanska, maffian. Inte det bästa jag har gjort i mitt liv. Där satt de och pratade spanska i ena änden av bordet och franska i den andra. Väldigt stimulerande för min engelska. Men nu ska inte jag låta bitter, för det är jag inte. Bara jävligt trött på att de måste prata franska när jag är med dem. Men det är som att de inte tänker på att inte jag förstår. För ibland kommer de på sig själva och säger åt varandra att "nu måste vi prata engelska". Så säger de ungefär en mening på engelska och sen står vi där igen, de pratar franska och jag tittar på. Jag måste skaffa mig lite andra kompisar, med andra nationaliteter och ingen med samma språk som någon annan.
Jag var på en första jobbintervju i dag också. På en vinbar. På dagen var det restaurang och på kvällen blev det mer bar. De skulle lära mig allt. Det var ett fint och trevligt ställe och jag skulle gilla att jobba i en vinbar. Det skulle kännas bra. Lagom fint. Jag sökte jobbet som servitris och det var en tjänst på ca 30 timmar/vecka. Jag fick det inte. Men när managern ringde och berättade att jag inte fått jobbet sa han att han gillade mig, och tyckte att jag verkade som en härlig tjej och han poängterade att jag inte hade gjort något fel under intervjun. Men hon som fått jobbet hade tydligen massor med erfarenhet av restaurangbranchen. Han sa även att han skulle spara mitt cv och att han skulle rekommendera mig till de andra Davy's (som restaurangkedjan heter). Det känns ju bra, men jag har hört den förut och det är ju störigt att det alltid ska komma någon med mer erfarenhet och ta jobbet ifrån mig. Men nu får vi se om det ringer någon från en av de andra restaurangerna. Kanske. Luka från skolan var också på intervju på samma ställe i dag och han fick jobbet. Men han sökte inte samma tjänst som jag. Han fick deltiden (ca 15 timmar/vecka) och så var det någon annan som fick 30-timmars-tjänsten. I morgon eller någon dag ska jag väl ha ett nytt möte med Alan också. Han kanske har något nytt att komma med! (det skulle vara bra för nu börjar jag få lite panik över hur mina pengar ska räcka... och boende för all del).
Nu vet inte jag om det blev något sammanhang i denna text, men i alla fall. Resten tar vi i morgon eller så. Eller en del av det i alla fall. Ska berätta mer om Cambridge och Prins-brölloppet, jag har massor med bilder att lägga upp också. Ni ska få se, ni ska få se! Men jag vill ha lite fler kommentarer också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar